Forskarplatser, utrustning, service och priser
Forskarplats kan beredas vid besök i kommunkontoret i Heby.
Flertal forskarplatser finns vid slutarkivet i Rungården, Morgongåva.
All utrustning och service finns i närheten av arkiven.
Priser för kopiering och avskrifter enligt fastställda taxor.
Historik, verksamhetsområde och inriktning
Kommunarkivet grundades 1971 och inrymmer de nuvarande kommunförvaltningarnas arkiverade handlingar.
Arkiven efter de kommuner som var föregångare till Heby förvaras i slutarkivet i Rungården, Morgongåva.
Efter beslut i Kommunfullmäktige 1986 så finns möjligheten att skänka, förvara eller deponera förenings-, företags-, person- och gårdsarkiv med anknytning till kommunens område.
Nu har 411 arkiv deponerats i eller skänkts till kommunen och de förvaras också i slutarkivet i Rungården, Morgongåva.
Arkivets omfång och huvudsakliga innehåll
Material från fem sockenkommuner 1863-1951, två sockenkommuner 1863-1970, två stor-kommuner 1952-1970, Heby Stationssamhälle 1886-1899, Heby Municipalsamhälle 1900-1952 och Heby kommun från 1971.
Förenings-, företags- och folkrörelsearkiv från 1700-talet tills nu. En del fanor samt ett bildarkiv med för nuvarande ca 7500 bilder.
Speciella arkivalier och samlingar
Handskriven bok om Västerlövsta socken, skriven av Einar Pettersson 1929-1931.
Ett unikt forskningsarbete av Ingvar Idestam med avskrifter ur kyrkoböcker från Tierp, Harbo, Hedesunda, Huddunge, Nora, Österfärnebo och Östervåla socknar. Detta finns numera även på mikrofiche som kan beställas via SVAR i Ramsele.
Större arkiv med innehåll av kartor och ritningar är ”Torstuna Häradsallmännings”, ”Molnebo Bruks”, ”AB Westeråsmaskiners”, ”Tämnarens Sänkningsbolags” samt del av ”Olsson & Rosenlunds AB”.
Register och sökingångar
Arkiven är förtecknade efter allmänna arkivschemat.
Övrig information
Hela materialet är av lokalhistoriskt intresse.
Kommunarkiven ger information om självstyrelsens organisation och de lokala förhållandena efter 1862.
Arkiven från de lokala folkrörelseorganisationerna ger i första hand en möjlighet att rekonstruera föreningarnas egen historia men också värdefulla upplysningar om folkrörelsernas betydelse på det lokala planet.
Observera att för tillgång till föreningsarkiv krävs information om statusen först, då en del arkiv inte är offentliga. För tillgång till aktiv förenings arkiv, krävs besked av styrelsen till arkivet, vem som får ta del innan det medges av arkivet.